Päronkriget – Xanté vs Kismi

En fejd har brutit ut mellan tillverkarna av de båda likörerna Xanté och Kismi. Båda gör päronlikörer med cognac som bas och båda har en alkoholhalt på 38 %.

Dessa likörer kallas ibland för päronkonjak, vilket är helt felaktigt eftersom päron inte är en tillåten ingrediens i en cognac. Det finns därför inte och kommer aldrig finnas någon päronkonjak. Båda tillverkarna kallar det själva för Liqueur Pear & Cognac, och ibland för Liqueur à la Poire.

Ärkerivalerna Xanté och Kismi sida vid sida. Lika som bär? Lika som päron? Avgör själv.

Marknadsledande inom detta produktsegment är svenska Xanté. De upplever att den franska konkurrenten Kismi snyltar på deras varumärke och renommé. Xanté har därför vänt sig till Marknadsdomstolen och yrkat på att de ska förbjuda Kismi att marknadsföra sin likör i sin nuvarande flaska och etikett eller liknande förpackning som är förväxlingsbar med Xantés. De begär vidare ett vite på en miljon SEK om Kismi fortsätter sin marknadsföring.

I början av sommaren fällde Marknadsdomstolen sin dom. Man anser att Xanté inte har förmått styrka att deras flaska är tillräckligt känd på marknaden. Marknadsdomstolen anser också att det inte heller handlar om renommésnyltning eftersom Xanté-flaskan inte anses vara en bärare av renommé. Man dömer alltså till Kismis fördel och att Xanté skall betala rättegångskostnaderna.

Det framgår inte på flaskorna vilken cognac som respektive likör innehåller. Men jag kan avslöja att Kismi får sin cognac från H. Mournier som ligger centralt i staden Cognac. Xanté får sin cognac från Roland Bru som ligger i Sireuil drygt 30 km därifrån. Båda använder en väldigt ung cognac (3-årig) till sina blandningar. Detta är precis som det skall vara, då har cognacen både en stark druvig smak och eken från fatet har hunnit utsöndra sina vaniljaromer. En gammal cognac hade smakmässigt fungerat mycket dåligt i en likör och dessutom hade det inte blivit ekonomiskt försvarbart.

Om en connaisseur vill ha päronsprit väljer han obstler istället.

I en fin cognac tillsätts aldrig socker. Den sötma man kan känna kommer från druvornas eget fruktsocker. Men det är enligt lagen tillåtet för cognacsproducenterna att addera upp till 8 gram socker per liter cognac. I päronlikörerna har man tillsatt över 150 g/liter. Resultatet blir en likör som är fasansfullt söt och som antingen måste späs ut eller kylas ner till en mycket låg temperatur för att den sliskiga sötman skall bli uthärdlig.

En finsmakare vet att det finns mycket bättre sprit med päronsmak. Själv förespråkar jag Österrikisk obstler av destillerat williamspäron. Den har samma styrka som ovanstående likörer men innehåller inget tillsatt socker, färgämnen, extrakt, essenser eller andra tillsatser. Istället är det en ädel produkt med utsökt och kraftig päronsmak.